I Palestina är olivskörden snart avslutad. Och trots bosättarattacker med nedbrända olivlundar, misshandel och trakasserier finns det ljuspunkter i mörkret: Årets olivskörd ser ut att bli stor, och bönderna på Västbanken hittar nya sätt att både förbättra sina skördar och ta hand om jorden.
– År 2002 startade vi ett olivoljekooperativ här i byn, säger Baker Hamad, ordförande i Farkah olive oil cooperative. Då var vi nio bönder, i dag är vi arton!
Vi sitter på gården utanför Bakers hus i byn Farkah, i Salfit på Västbanken. Kvällen är ljum och svart. De franska olivplockarvolontärerna som bor i några av gästrummen hos Baker har försvunnit in för att skriva rapporter hem, och kvinnorna och barnen i Bakers stora familj har dragit sig tillbaka.
Innan vi startade kooperativet hade vi ofta mycket olja, men vi fick ett lågt pris för den, säger Baker. Vi sålde den för sex-sju shekel per kilo. Då började vi fundera över hur vi skulle kunna förändra situationen.
– Vi pratade med PARC (Palestinian Agricultural Relief Committees), och PFU (Palestinian Farmers Union) och de sa att vi kunde hjälpa oss själva genom kooperativet. Att vi kunde utbilda oss och skapa bättre förhållanden för oss själva. De sa också att de kunde hjälpa oss om vi ville slå in på den vägen. Det var då vi började lära oss om ekologisk odling.
PARC, en av Palestinas största ickestatliga organisationer, har sedan grundandet 1983 arbetat för att utveckla det palestinska jordbruket och stötta bönderna. Bland mycket annat har de uppmuntrat bildandet av kooperativ och utvecklat arbetet med ekologisk odling. Nu, berättar Baker, lagras till exempel inte oliverna i plastsäckar längre, eftersom oliverna värms upp av plasten vilket försämrar kvalitén på oljan. Och oliverna pressas för det mesta samma dag som de skördas, i den press som kooperativet i Farkah köpt in tillsammans med två andra kooperativ i regionen. 2007 blev kooperativet i Farkah ekologiskt certifierat. Något Baker Hamad är mycket stolt över.
– I och med bildandet av kooperativet ändrades våra liv, säger han. Vi slutade använda kemikalier och vi lärde oss att ta hand om våra olivträd och markerna runt dem.
Baker berättar att även andra grödor i byn börjat odlas ekologiskt, som ett resultat av den utbildning bönderna i kooperativet fått.
– Vi äter bättre mat nu över huvud taget, säger han. Vi får bra olja själva och vi kan, genom det företag PARC skapat för export, sälja bra olja till solidaritetsorganisationer i en massa olika länder! Dessutom har jag sett att vi fått jämnare skördar.
Förutom ordförande i olivoljekooperativet är Baker Hamad även samordnare för en del av de grupper med volontärer som varje år kommer till Palestina för att delta i olivskörden. Och han är en av initiativtagarna till – och eldsjälarna i – det agroekologiska jordbruksprojekt som etablerades i Farkah 2014.
På eftermiddagen nästa dag visar Baker stolt runt oss på demonstrationsprojektet Farkah agro ecological demonstration farm. Ett projekt som finansierats av bland andra en schweizisk olivoljekampanj och ingår i ett världsomspännande nätverk för ekobyar. På en bergssluttning i utkanten av Farkah har bybor och volontärer anlagt murar, odlingsbäddar, komposter och väl uttänkta bevattningssystem. En traditionell ugn för brödbakning – en taboon – har murats upp, och enkla biotoaletter har byggts. I nederkanten av området har rader av målade bildäck placerats ut för odling av potatis. Dels är det återvinning av däcken så vi slipper bränna dem, säger Baker. Och dels är det bra för odling av potatis eftersom eftersom det blir varmt där inne.
Vid en vacker liten utsiktsplats – ”en plats för meditation och eftertanke”, som Baker uttrycker saken – berättar han om sin dröm som är på väg att gå i uppfyllelse: En blomstrande permakulturanläggning med grönsaker och örter, fruktträd, blommor, biodling, förvaring av grönsaker och sovplatser för gäster.
– Hit kan internationella gäster komma, och hit kan bönderna komma för att lära sig nya saker, säger Baker och blickar ut över byn på andra sidan dalgången. Bönder kan ofta vara konservativa och traditionella; de gör som de alltid har gjort. Ska de ändra sig så kanske det inte räcker med att verbalt förklara saker för dem, de måste kunna se att det fungerar i praktiken också. Det kommer de att kunna göra på den här platsen!
Per Erixon
Fakta Salfit:
• Salfit är en stad och ett distrikt på Västbanken, norr om Jerusalem.
• I distriktet Salfit finns 18 palestinska byar och städer och 23 bosättarkolonier.
• Västbankens största bosättning, Ariel, med 30 000 invånare, är belägen i Salfit. En koloni som fortsätter att expandera, med bland annat nya industriprojekt under konstruktion.
• Huvudnäringen för palestinierna i Salfit är jordbruk, men området har förlorat mycket mark på grund av apartheidmurens konstruktion och sträckning och på grund av nya bosättarkolonier.